I Stockholm, Göteborg och Malmö erbjuder vi gynekologiska undersökningar med ultraljud och tillhörande provtagning. Till oss kan du komma för åkommor eller behov som rör din sexuella hälsa, menstruation, graviditet eller klimakteriet.
Utredning och behandling av olika blödningsrubbningar beror på ålder, hur ofta blödningarna förekommer och vilket preventivmedel du använder. Vanliga orsaker till rikliga eller långvariga regelbundna blödningar är muskelknutor i livmodern (myom), polyper, hormon- eller koagulationsrubbningar. Kan ofta behandlas med med Cyklo-F, NSAID, järntabletter, p-piller eller hormonspiral.
Så kallad olaga blödning kan du få en enda gång eller flera gånger utan bestämt mönster. Blödningen kommer alltså på ”fel tid” och kan bero på en infektion, graviditet, polycystiskt ovariesyndrom (PCO) eller en cellförändring. En dysfunktionell blödning är en olaga blödning där man uteslutit orsaker som graviditet, infektion, malignitet med mera.
Unga kvinnor efter mensdebut och kvinnor nära klimakteriet kan få rikliga och långvariga blödningar vid utebliven ägglossning. När ägglossningen uteblir sker nämligen ingen regelbunden avstötning av livmoderslemhinnan som då istället växer sig tjock och till slut börjar blöda. Detta behandlas med gulkroppshormon (gestagen).
Blödning i tidig graviditet är mycket vanligt och för det mesta ofarligt. Men det kan också vara början på ett missfall. Om blödningen är riklig, smärtsam eller håller på länge gör vi ett vaginalt ultraljud för att se om graviditeten är normal eller inte, denna undersökning kan göras tidigast då sex veckor gått sen sista mensens första dag.
Kvinnor som kommit i klimakteriet kan få en blödning ett år eller mer efter sista mensen. Atrofiska sköra lättblödande slemhinnor är den vanligaste orsaken. Blödning efter klimakteriet ska alltid utredas för att utesluta orsaker som cellförändringar eller cancer.
Ungefär var fjärde kvinna drabbas av urininkontinens. Det finns olika typer av urininkontinens som behandlas på olika sätt till exempel med läkemedel, operation eller träning av bäckenbotten. Urinkontinens kan bero på att vävnaderna i bäckenet, samt i och kring urinröret och urinblåsan försvagats av graviditet och förlossning. Inkontinens förekommer också ofta hos kvinnor som drabbats av vissa neurologiska sjukdomar; som demens, MS, Parkinsons sjukdom eller stroke.
Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens som innebär att man läcker urin när man hostar, skrattar, motionerar eller lyfter tungt. Ett typiskt tecken är att det kommer små skvättar urin direkt vid ansträngningen utan att man känner sig kissnödig. Denna typ av inkontinens kan man åtgärda med en inkontinensoperation.
Vid trängningsinkontinens känner du dig plötsligt kissnödig och att du inte hålla dig även om mängden urin som kommer är liten. Man behöver också kissa betydligt oftare än normalt mellan tio till femton gånger per dygn. Det är heller inte ovanligt att man också behöver kissa en eller flera gånger på natten. Man kan även ha trängningar utan urinläckage, ofta blir man kissnödig vid nedkylning. Tillfällig trängningsinkontinens och urinläckage kan bero på urinvägsinfektion. Förstorad livmoder på grund av exempelvis en godartad muskelknuta i livmodern eller tumör i en äggstock eller i urinblåsan kan också ge trängningar. Trängningsinkontinens kan inte opereras utan behandlas med bäckenbottenträning, blåsträning och läkemedel.
Blandinkontinens innebär att man har både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens vilket är ganska vanligt. Beroende på det dominerande problemet anpassas behandlingen.
Vid neurogen inkontinens kan det läcka urin när som helst, oavsett om du rör på dig eller är stilla. Det kan vara en liten eller större mängd urin som kommer. Besvären kan variera från att man ofta blir kissnödig till att man blir så kissnödig att man inte kan hålla sig tills man kommer in på toaletten. Det kan även vara svårt att tömma blåsan. Dessa besvär förekommer hos kvinnor med till exempel diabetes eller i samband med olika neurologiska sjukdomar, som ryggmärgsskador eller MS.
En cysta är en vätskefylld blåsa som kan sitta på en eller båda äggstockar. Cystor på äggstockarna är vanligt och många cystor försvinner av sig själv. Men en del kräver behandling även fast de är godartade. Kontakta vår gynekologiska mottagning om du känner en knöl, något som trycker eller ömmar i nedre delen av magen eller mot urinblåsan.
Myom är en godartad muskelknuta som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. Om knutan växer eller sitter på ett ställe som gör att du får mycket ont vid mens och blöder mer än vanligt, kan du behöva behandlas med läkemedel eller operation. För att avgöra vilken behandling som passar får du göra en gynekologisk undersökning och ultraljud för att se om och hur myomet ska behandlas. Om kvinnan har besvär av myomen kan en så kallad hysterektomi eller myomenukleation vara aktuellt.
En saltlösning spolas in i livmoderhålan under uppsikt med ultraljud. Vid HSS kan vi se om det finns ojämnheter i livmoderväggen (polyper, myom) och om det är fri passage genom äggledarna.
För assisterad befruktning; IVF och fertilitetsbehandlingar hänvisar vi i Göteborg till Livio Fertilitetscentrum på Carlanderska sjukhuset.