Utredningar & behandlingar

 

Cellförändringar

Cellförändringar kan sitta på livmodertappen, i livmodern eller på underlivet. När man talar om cellförändringar avses oftast de som sitter på livmodertappen. De kan vara lätta, medelsvåra eller svåra och kräver en mer omfattande provtagning från livmodertappen. Om du har cellförändringar kan du behöva göra en konisering där man opererar bort förändringarna.

Läs mer

När cellförändringarna är borta behöver du fortsätta gå på regelbundna cellprovskontroller. Vi tar cellprov om du har symtom på cellförändringar eller om det vid ditt besök hos oss snart är dags för ditt cellprov enligt screeningprogrammet. Alla kvinnor mellan 23-67 år får kallelse till sin närmaste MVC för gynekologisk cellprovskontroll, enligt screeningprogrammet.

När du lämnar cellprov kan prov komma att sparas i en biobank. Du har rätt att begränsa vad ditt sparade prov får användas till. Läs mer om biobankslagen här.

 

Visa mindre

Blödningsrubbningar

Utredning och behandling av olika blödningsrubbningar beror på ålder, hur ofta blödningarna förekommer och vilket preventivmedel du använder. Vanliga orsaker till rikliga eller långvariga regelbundna blödningar är muskelknutor i livmodern (myom), polyper, hormon- eller koagulationsrubbningar. Kan ofta behandlas med med Cyklo-F, NSAID, järntabletter, p-piller eller hormonspiral.

Olaga blödning

Så kallad olaga blödning kan du få en enda gång eller flera gånger utan bestämt mönster. Blödningen kommer alltså på ”fel tid” och kan bero på en infektion, graviditet, polycystiskt ovariesyndrom (PCO) eller en cellförändring. En dysfunktionell blödning är en olaga blödning där man uteslutit orsaker som graviditet, infektion, malignitet med mera.

Blödning vid utebliven ägglossning

Unga kvinnor efter mensdebut och kvinnor nära klimakteriet kan få rikliga och långvariga blödningar vid utebliven ägglossning. När ägglossningen uteblir sker nämligen ingen regelbunden avstötning av livmoderslemhinnan som då istället växer sig tjock och till slut börjar blöda. Detta behandlas med gulkroppshormon (gestagen).

Blödning i tidig graviditet

Blödning i tidig graviditet är mycket vanligt och för det mesta ofarligt. Men det kan också vara början på ett missfall. Om blödningen är riklig, smärtsam eller håller på länge gör vi ett vaginalt ultraljud för att se om graviditeten är normal eller inte, denna undersökning kan göras tidigast då sex veckor gått sen sista mensens första dag.

Postmenopausblödning

Kvinnor som kommit i klimakteriet kan få en blödning ett år eller mer efter sista mensen. Atrofiska sköra lättblödande slemhinnor är den vanligaste orsaken. Blödning efter klimakteriet ska alltid utredas för att utesluta orsaker som cellförändringar eller cancer.

Inkontinens

Ungefär var fjärde kvinna drabbas av urininkontinens. Det finns olika typer av urininkontinens som behandlas på olika sätt till exempel med läkemedel, operation eller träning av bäckenbotten. Urinkontinens kan bero på att vävnaderna i bäckenet, samt i och kring urinröret och urinblåsan försvagats av graviditet och förlossning. Inkontinens förekommer också ofta hos kvinnor som drabbats av vissa neurologiska sjukdomar; som demens, MS, Parkinsons sjukdom eller stroke.

Ansträngningsinkontinens

Ansträngningsinkontinens är den vanligaste formen av inkontinens som innebär att man läcker urin när man hostar, skrattar, motionerar eller lyfter tungt. Ett typiskt tecken är att det kommer små skvättar urin direkt vid ansträngningen utan att man känner sig kissnödig. Denna typ av inkontinens kan man åtgärda med en inkontinensoperation.

Trängningsinkontinens

Vid trängningsinkontinens känner du dig plötsligt kissnödig och att du inte hålla dig även om mängden urin som kommer är liten. Man behöver också kissa betydligt oftare än normalt mellan tio till femton gånger per dygn. Det är heller inte ovanligt att man också behöver kissa en eller flera gånger på natten. Man kan även ha trängningar utan urinläckage, ofta blir man kissnödig vid nedkylning. Tillfällig trängningsinkontinens och urinläckage kan bero på urinvägsinfektion. Förstorad livmoder på grund av exempelvis en godartad muskelknuta i livmodern eller tumör i en äggstock eller i urinblåsan kan också ge trängningar. Trängningsinkontinens kan inte opereras utan behandlas med bäckenbottenträning, blåsträning och läkemedel.

Blandinkontinens

Blandinkontinens innebär att man har både ansträngningsinkontinens och trängningsinkontinens vilket är ganska vanligt. Beroende på det dominerande problemet anpassas behandlingen.

Neurogen blåsstörning

Vid neurogen inkontinens kan det läcka urin när som helst, oavsett om du rör på dig eller är stilla. Det kan vara en liten eller större mängd urin som kommer. Besvären kan variera från att man ofta blir kissnödig till att man blir så kissnödig att man inte kan hålla sig tills man kommer in på toaletten. Det kan även vara svårt att tömma blåsan. Dessa besvär förekommer hos kvinnor med till exempel diabetes eller i samband med olika neurologiska sjukdomar, som ryggmärgsskador eller MS.

Framfall

Framfall kan bestå av tre olika delkomponenter; framfall av främre slidväggen, framfall av livmodern, framfall av bakre slidväggen och varianter av dessa.

Ofta kan man uppleva att något faller fram i slidmynningen när man står, går eller krystar och att det sedan försvinner när man ligger ner. För att åtgärda ett framfall kan man använda en ring som håller upp framfallet eller med en framfallsoperation.

Klimakteriebesvär

Klimakteriet eller övergångsåldern är den ålder då mensen upphör. Menopaus är namnet på den sista mensen och medelåldern för menopaus är 51 år, dock är allt emellan 45-57 år normalt.

Klimakteriet upplevs väldigt olika, de flesta- men inte alla kvinnor får någon form utav besvär. Klimakteriebesvär kallas också övergångsbesvär och beror på att nivåerna utav det kvinnliga könshormonet östrogen minskar i kroppen. Östrogen produceras i äggstockarna under den fertila perioden i kvinnans liv, det vill säga från puberteten fram till menopaus.

Läs mer

De besvär som kan uppkomma till följd av låga östrogennivåer är:

  • Värmevallningar
  • Svettningar
  • Humörsvängningar
  • Sömnproblem
  • Torra sköra slemhinnor
  • Urinvägsbesvär

Det är vanligt med klimakteriebesvär under flera år, det börjar ofta något år innan sista mens (menopaus) och varar i medeltal ett par år efter det att mensen upphört. För vissa är vallningar, svettningar och humörsvängningar inte värre än att man kan stå ut med dem medan för andra påverkar det vardagsliv, sömn och relationer och man kan behöva hjälp med läkemedel i form utav östrogen. För vissa kvinnor kan klimakteriet gå helt obemärkt förbi och mensen bara upphöra.

Visa mindre

STD-provtagning (könssjukdomar)

Klamydia, gonorré, herpes, HIV och hepatit är sjukdomar som kan smitta vid oskyddat sex och diagnosticeras med hjälp av provtagning.

Vaccination mot livmoderhalscancer

I stort sett all livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). Idag finns vaccin som skyddar mot två typer av detta virus: HPV16 och 18. Dessa anses ligga bakom cirka 70 procent av all livmoderhalscancer. Även om man vaccinerar sig är det viktigt att gå på sina cellprovskontroller.

Läs mer

Tack vare gynekologiska cellprovtagningar har antalet insjuknade i livmoderhalscancer halverats sedan 70-talet. HPV-vaccin fungerar på samma sätt som andra vacciner, nämligen att man tillför kroppen en liten mängd av det smittoämne som orsakar sjukdomen. Den här lilla mängden innehåller inget DNA och kan inte framkalla sjukdomen, men är ändå tillräckligt kraftfull för att immunförsvaret ska reagera genom att bilda antikroppar som försvar mot smittoämnet. På så sätt bygger kroppen upp ett skydd mot viruset och har ett försvar i beredskap tills nästa gång den kommer i kontakt med det. En HPV-vaccination består av tre doser som tas inom ett halvår. För att få full effekt av vaccinationen ska alla tre doser tas.

Visa mindre

Preventivmedelsrådgivning

Det finns flera sätt att undvika en graviditet. Vissa preventivmedel passar bättre när du är ung och mycket fertil, andra när du är äldre. Det finns preventivmedel med ett eller flera hormoner samt utan hormoner. Biverkningarna skiljer sig åt mellan olika preventivmedel och för olika personer. Faktorer som till exempel; din ålder, sjukdomar, fast relation eller inte, andra läkemedel samt om du har ärftlighet för blodpropp, påverkar valet av preventivmedel.

Läs mer

 

Preventivmedel med hormoner:

  • Med två kombinerade hormoner; p-piller, p-ring, p-plåster.
  • Med ett hormon; minipiller, hormonspiral, p-stav, p-spruta.

Preventivmedel utan hormoner:

  • Kopparspiral.
Visa mindre

Tidig medicinsk hemabort

Tidig medicinsk hemabort kan göras fram till graviditetsvecka 9 + 0. Det är viktigt att du noga tänkt igenom ditt beslut innan du genomgår en abort.

Vid medicinsk hemabort ges tabletter som gör att graviditeten stöts ut. Många kvinnor upplever denna abortmetod som en mer ”naturlig” metod än att göra en skrapning (kirurgisk abort) för att avbryta en graviditet. Du har möjlighet att få en kurators kontakt.

En stor fördel är att det sällan behövs göras en skrapning vid medicinsk abort i tidig graviditet och därmed minskas risken för infektion.

 

Läs mer

Har du bestämt dig för att göra en medicinsk hemabort i tidig graviditet kommer du att få en tablett redan på mottagningen i samband med besöket. Denna tablett sväljs i närvaro utav barnmorskan och får inte skickas med hem. Denna tablett är en förbehandling som gör att graviditetshormonerna sjunker och livmodertappen mjukas upp.

Därefter får man mediciner att ta hemma.

Visa mindre

Cystor på äggstockar

En cysta är en vätskefylld blåsa som kan sitta på en eller båda äggstockar. Cystor på äggstockarna är vanligt och många cystor försvinner av sig själv. Men en del kräver behandling även fast de är godartade.

Myom

Myom är en godartad muskelknuta som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. Om knutan växer eller sitter på ett ställe som gör att man får mycket ont vid mens och blöder mer än vanligt, kan du behöva behandlas med läkemedel eller operation. För att avgöra vilken behandling som passar får man göra en gynekologisk undersökning och ultraljud för att se om och hur myomet ska behandlas. Om kvinnan har besvär av myomen kan en så kallad hysterektomi eller myomenukleation vara aktuellt.

Hysterosalpingosonografi (HSS)

En saltlösning spolas in i livmoderhålan under uppsikt med ultraljud. Vid HSS kan man se om det finns ojämnheter i livmoderväggen (polyper, myom) och om det är fri passage genom äggledarna.