Gynekologi
Klicka för att läsa mer
Blödningsrubbningar
Utredning och behandling av olika blödningsrubbningar beror på ålder, hur ofta blödningarna förekommer och vilket preventivmedel du använder. Vanliga orsaker till rikliga eller långvariga regelbundna blödningar är muskelknutor i livmodern (myom), polyper och hormon- eller koagulationsrubbningar. Blödningsrubbningar kan beroende på orsak behandlas med med Cyklo-F, NSAID, järntabletter, p-piller eller hormonspiral. Ibland krävs även operation.
Myom
Myom är en godartad muskelknuta som kan sitta inuti eller utanpå livmodern. Om knutan växer eller sitter på ett ställe som gör att kvinnan får mycket ont vid mens och blöder mer än vanligt, kan knuten behöva behandlas med läkemedel eller operation. För att avgöra vilken behandling som passar får man göra en gynekologisk undersökning med ultraljud för att se om och hur myomet ska behandlas. Om kvinnan har besvär av myomen kan en så kallad hysterektomi eller myomenukleation vara aktuell.
Hysterosalpingosonografi (HSS)
Vid HSS kan man se om det finns ojämnheter i livmoderväggen (polyper, myom) och om det är fri passage genom äggledarna. En saltlösning spolas in i livmoderhålan under uppsikt med ultraljud.
Olaga blödning
Så kallad olaga blödning kan du få en enda gång eller flera gånger utan bestämt mönster. Blödningen kommer alltså på ”fel tid” och kan bero på en infektion, graviditet, polycystiskt ovariesyndrom (PCO) eller en cellförändring. En dysfunktionell blödning är en olaga blödning där man uteslutit orsaker som till exempel graviditet, infektion och malignitet.
Blödning vid utebliven ägglossning
Unga kvinnor efter mensdebut och kvinnor nära klimakteriet kan få rikliga och långvariga blödningar vid utebliven ägglossning. När ägglossningen uteblir sker nämligen ingen regelbunden avstötning av livmoderslemhinnan som då istället växer sig tjock och till slut börjar blöda. Detta behandlas med gulkroppshormon (gestagen).
Blödning i tidig graviditet
Blödning i tidig graviditet är mycket vanligt och för det mesta ofarligt. Det kan också vara början på ett missfall. Om blödningen är riklig, smärtsam eller håller på länge gör vi ett vaginalt ultraljud för att se om graviditeten är normal eller inte. Denna undersökning kan göras tidigast då sex veckor gått sedan sista mensens första dag.
Postmenopausal blödning
Kvinnor som kommit i klimakteriet kan få en blödning ett år eller mer efter sista mensen. Atrofiska sköra lättblödande slemhinnor är den vanligaste orsaken. Blödning efter klimakteriet ska alltid utredas för att utesluta orsaker som cellförändringar eller cancer.
Utredning av blödningsrubbningar
Om du har symtom på blödningsrubbningar är det viktigt att du kontaktar en gynekolog för att få en utredning.
Klicka på knappen nedan och lyssna på gynekolog Sara om du vill veta mer om blödning efter klimakteriet.